Spår en varm kväll
Bilens termometer visade 23 grader. Ingen svalka i vinden. Men inte så mycket oknytt heller som sist. Tack för det.
Varmt men behagligt i skogen.
Kalles spår var husselagt. Området var ”till höger”. Några vinklar var utlagda och husse kunde konstatera att om han ringade i vinkeln så gjorde han det åt höger. Alla pinnarna bärgades varav en av husse.
Brunos spår hade ett upptag som inbjöd till bakspår. Men han tog det fint och missade sedan bara en pinne. Det var utlagt i område ”runt kullen”.
Bruno med sina ihopplockade apporter.
Disa drack nästan en liter vatten innan spårningen. Hon är under utredning för detta så hon fick ett lite kortare spår, trots att hon inte visar några trötthets tecken. Hennes spår låg i ”ravinen”. Hennes spårupptag var också inbjudande till bakspår och hon gick bakspår en bit så jag vände henne. Det är första gången jag gjort det. Jag brukar avbryta och erbjuda ett nytt påsläpp. Sedan gick det hyfsat, hon hittade tre av sju pinnar så lite avstånd från spåret hade vi nog ibland.
Disa med sin lilla skörd.
Liggtiderna var ca en timme.
När vi kom hem så kom ösregnet.
Spårträning i kvalmig skog.
En Lördagskväll. Kunde blivit katastrof, -”Jag har glömt snuset” sade husse med ett tonfall som kunde gett honom rollen som döden i vilken radioteater som helst. Men med den skillnaden, det var inte teater, det var på riktigt. Så den stackaren fick ta bilen med nyfixad aircondition medan vi andra lade ut spåren.
Alla spåren lades lite kortare än vanligt pga värmen och den fuktiga luften.
Bruno's spår
Varm, tung luft. Åskvarning på TV och i radio och vissa mörka moln.
Bruno's spår
Men regnet kom inte. Inte åskan heller. Snuset var bärgat och det var bara att ge sej iväg. Först Kalle. Han gjorde ett fint spår där han bara missade en pinne. Här hastigt fotad bland bromsar och blinningar.
Triumfbild, 6 pinnar och slut.
Sedan Bruno. Oinspirerat sade matte om starten, men sedan kom han igång och plockade alla 8 pinnarna (skulle vara 7 men en sprack vit utläggning så det fick bli 8).
Bruno strax efter spårupptaget.
Triumfbild, Bruno kan redovisa alla 8 pinnar och slut!
Sist ut var Disa. Hon harklade sej endel i början. Gott gräs här, men det sätter sej lätt i halsen. Vid en vinkel (eller vinkelliknande….) drog hon rakt fram och kom in i sitt spår igen och började gå det bakåt. Hittade lite skelettdelar, cirklade, gick bakåt, snurrade, tillbaks till sista pinnen…men sedan fick det vara nog. Sela av och gå hem. Hon plurrade lite i bäcken, rullade sej i ”något” och samlade på sej en svärm. Den tänkta triumfbilden redovisar därför 3 korrekta framåtplockade pinnar, en ”felaktigt” bakåtplockad och minst 14 flugor.
Disa redovisar sina apporter och en flugsvärm.
Vi joggade bort flygfäna och smet in i bilen. Och den gamla salgdängan ”Girls rules boys drools” fick vi vända på idag…
Promenad i varmt naturreservat.
Flåsmopparna fick en kvällspromenad i Sandsjöbacka.
Vi var lite närgångna mot vissa delar av naturen.
Lavar på sten.
Men det är ju det här med nya perspektiv.
Blåbär eller badboll?
Och värmen som sagt, den tar hårt på våra fyrbensdrivna vänner, som inte vant sej ännu. Men så trötta att det var spontan platsliggning, nejdå, det var inte nära. Bilden nedan är garanterat arrangerad.
Kalle och Disa lagda i värmen.
Och det är ju nära till en sjö, vilken detta nötkreatur troligtvis nyss besökt.
En av invånarna passerade stigen framför oss. De har det fint här, kossorna.
Författat av vattenbäraren.
långsambloggen ringlar vidare 