Det är visserligen en långsamblogg…
Men nu har det väl varit extremt långsamt här ett tag. Ska man ta det kronologiskt och liksom redovisa allt som hänt sedan förra inlägget? Långkalsonger av osv.
Nä, ska man vara grundlig så ska man gå längre bak. Vallanlagsprovet tex, det finns ju lite oredig film kvar därifrån. Och det är numera roligt att tänka på hur gapig han var. Att jag fick sitta och klappa honom för att han inte skulle skälla sönder Jennys redogörelse om hans insats.
Jag har satt ihop en film. De suddiga partierna är kvar, man ser ju hur han rör sej…dessutom… ha tålamod med kameramannens blytunga objektiv.
Här kommer det, lite Zlatangodis från i våras:
Vallanlagstest i Tvååker
Ettårsdagen precis avklarad samt första simlektionen. Nu var det dags att se om Zlatan har några vallanlag. Fanns det något bevarat i honom av generationers generationer av kovallande hundar? Skulle han överleva? En dum men berättigad fråga från en som är okunnig. Men jag tänkte att isåfall så är det väl det naturliga urvalet.
Men jag blev aldrig orolig. Beskrivaren var uppenbart trygg med situationen samt kunnig. Jag hade inte mycket att hålla reda på, behövde bara göra som jag blev tillsagd. Resten fixade Zlatan.
Nu har ni scenen klar för er, dags för Zlatan att kliva in:
Han var genast intresserad. Jag fick koppla loss honom. Då började han cirkulera runt flocken och samlade ihop dem i en liten klunga. Blev tillsagd att kalla in honom men det misslyckades. Han jobbade. Flocken flyttade sej inte. Vi gick iväg en bit. Nytt inkallningsförsök men ingen Zlatan. Sedan började vi (Jenny och jag) driva flocken något, för att se vad Zlatan gjorde. Han sprang rakt in i flocken, de delade sej något, han jagade en brun ko, sedan en svart. De sparkade efter honom, ser man på filmen. Sedan var det faktiskt vad han klarade för stunden, det är inte lätt med nya saker för en otränad hund, fysiken har han men huvudet var totalt slut!

Eftersom husse filmade Zlatan så är det inte så mycket foton på honom. Här i slutet på testet börjar han bli trött, snart är han inkallningsbar…
Det var trevligt för en matte som satt och småskämdes lite över den dåliga inkallningen att det var -”bra att hunden inte brydde sej om mej utan jobbade självständigt. Till och med på avstånd…” (Det är man inte bortskämd med från bruks och/eller rottis värden. Så bra hörrudu att din rottis skiter i dej…haha…ok annat sammanhang, jag vet. Men ändå kontrast.) Det var mycket som Zlatan gjorde fint och bra, uthållig men för lite pondus, het, lugn vallning osv. Protokollet kommer. Men som sagt, man ska inte spränga hjorden, det förstår faktiskt till och med jag. Han hade definitivt vallanlag men sprängningsförsöket och jakten drar ner omdömet till goda vallanlag. Men anlagen finns bevisligen där, det är det viktiga. Generationers generationer av först ”egen avel” och sedan på sluttampen, de sista 60 åren, bevarande av en ras som mejslats ut i sekler, och det finns i Zlatan. Det är så fint, att detta arv bevaras.
Nästa hund skulle få mycket goda vallanlag, och det är en riktigt ung tik, bara 6 månader.
Det kom endel regn, men det var egentligen bara skönt i värmen, och bra för hundarna.

En Puli från kennel Impeccable. Det var fyra Puli tikar med på testet. Första gången jag ser denna ras som har sitt ursprung i Ungern.

Brorsan Chablis, men finnamnet är Tasstrampets Fido Filur. Matte Liselotte har vallat Fjällkor med västgötaspetsar.

Hjälphundar användes att hjälpa de hundar som inte ”tände”. Här är det beskrivarens egna hund Piggy på bild. (i stamtavlan Piggelina, snart med tillnamnet ”Knalletorpets”)

Piggy är ”het” i sitt vallningstemperament. Men det tog henne till två års ålder innan hon vallade alls. Det är lustigt det där, för en novis, att vallanlagen ska ”väckas”. Att de kanske finns där hela tiden men tillfället att plocka fram det ska vara det rätta.

Pyret är det här som ska vara tändgnista för Danga’s Sir Väs-Ö. Att hon är kopplad beror inte på att hon är särskilt busig, men kanske att den unge hannen (9 mån) som ska testas blev lite leksugen:-)
Västgötaspetsar är ca 31 cm i mankhöjd och väger mellan 9 och 14 kg. Men det är ingen som har talat om det för dem. Och även om någon skulle göra det så är ju inte vättarna så dumma att de går på det! De vet ju att de är störst, bäst och vackrast!
Säkerhetsbälte och lite fåglar

Vickan har en personlig tränare, men jag har en personlig ornitolog (samt herpetolog, filatelist, kock, osv. Själv är jag bra på navelludd…)
Ornitologen har varit ute med Kalle (svepskäl för att ta med sej kameran och ett knappt bärbart telezoomobjektiv? var är bilderna på hunden? Han kanske fick sitta kvar i bilen, vem vet?) men kolla vad han kom hem med:
Zlatan fick en liten åktur, det var nämligen vaccinations dags för honom. Men det jag tror att han kommer ihåg mest är katten som sköt rygg åt honom. Oj vad den fick skäll den katten. Det tyckte Zlatan var kul, och katten försvann. Den lille som nyss varit så ynklig i sin sele verkade nu tuffast i stan.

Kossor fridfullt betande, helt obekymrade om svanarna. Fotografen 1 km bort lägger de inte heller märke till.

Kråkor är kända för sin skygghet. Med lite tur och telezoom så kan man få med dem som två flugskitar på en bild. Men jag tycker att stigen är snygg.
Men titta, är det inte Kalle som fått komma ut? Bunden så att det ska gå att pricka in honom med telezoomen…Och att det finns djur att speja på, det har ju redovisats ovan!
Hur gick det för Zlatan att få spruta då? Jag var beredd på värsta filmnings scenariot, där en tillsynes döende valp lägger en tass på pannan och himlar med ögonen efter att ha skrikit sej trött…Men inget. Ingen reaktion alls!! Duktige lille Zlatan.