Zlatan träffade dottern, Högalids Elsa
En januaridag, lika grå som alla andra januaridagar, men mycket roligare! För Zlatan fick träffa sin dotter Högalids Elsa och två andra Västgötaspetstikar, Molly och Piggy, och då särskilt Piggy, för där har vi baktanke om lite ”match making”. Men det blir i ett senare inlägg.
Här är Elsa, Zlatans dotter och far upp i dagen.

Ser du Elsa, innan man hoppar ner ska man noggrannt kontrollera höjden. Vi Västgötaspetsar har litat till vårt eget omdöme i tusen eller fler år. Vi har inte blivit de vi är genom att vara oförsiktiga!
Eller i samma skog.
Det är så kul att se dessa hundar tillsammans!
Elsa var i rasmontern på My Dog och satt lugnt och fint och blev klappad på. Så vi är stolta över henne, jag och Zlatan!
My Dog 2014
Jag hade inte tänkt mej fler utställningar, egentligen. Zlatan har ju bevisat att han är hanterbar under dessa speciella omständigheter, vilket är det viktigaste målet för mej, som är lite smått utställnings skeptisk. Jag är tveksam till om utställningar är för rasernas bästa, egentligen, eller om de påverkar aveln i en osund riktning. Men det är roligt och ett tillfälle att träffa andra som också gillar samma sorts hundar. Så han blev anmäld igen. Det är nära till Göteborg så det ”hör ju till” på något sätt.
Vi tränade ”stå” i några dagar före evenemanget. Helt ärligt, det hann inte bli befäst. Han är läraktig, men inget geni.
Förra gången blev han lite uppjagad när han kom in på mattan samt väldigt nosig. Så denna gången provgick vi på en ledig ringmatta lite då och då. Det hjälpte för han rörde sej självmant i ringen denna gången. Men jag har ju i mej att glo rakt framåt, det är fusk att titta på hunden i lydnad, så jag såg inte att jag hade fel tempo. Det blev visst lite passgång. Ja, han kan nog fler gångarter än en islandshäst. Att stå på ett rangligt bord och en tant ”undersöker” var inte poppis. Det är stor skillnad på ”klappa” och ”undersöka”. För mej är det lite oklart, men Zlatan har full koll på vilket som är vilket. (Klappa är trevligt, undersöka är äckligt, det har jag förstått.)
I början var han tyst och fin. Men i sällskapet som hade varvat upp sej ganska bra och höll låda ordentligt, så var han snart igång. Han var inte värst men inte heller något föredöme.
Vi träffade dottern Elsa (från Högalids kennel) för första gången sedan i somras. Hon har blivit så fin, tycker jag, en tjej-kopia av Zlatan. Hon verkar dessutom ha fått hans bästa sidor.
Det var också kul att träffa syskonen från Tasstrampet.
Här är domaren omdöme om Zlatan:
Vi deltog även i uppfödargrupp med Tasstrampet och där kom vi tvåa.
För övrigt, Fishermans Friend med citronsmak, det trodde jag var alldeles för fräscht för hundar. Kanske vill Zlatan få en god andedräkt eftersom han snodde dem från bordet i TV-rummet. Kanske är det en dejt på gång, vad vet jag?
Valparna har blivit 2 veckor!
Och de är helt ljuvliga! Luktar gott, har man stuckit ner näsan i pälsen så vill man bara sniffa…
Och mamma Diiwa är så duktig, pysslar om dem fint.
Till vardags, när Diiwa inte har valpar, så har hon ett arbete. Hon får rycka ut och hjälpa till med bilbärgning när husse får larm via Assistancekåren, ja då får Diiwa följa med och leta upp delar. Hon hittar de delar som de andra missar! Hon fungerar också lugnande på oroliga människor som precis kört av vägen. När hon jobbar har hon en särskild väst så att det syns att hon är i tjänst!
Med dessa två hjälpmammor, så det ska nog bli ordning på valparna!
Avkommorna, telningarna, underverken, ja nu är E-kullen här!
Fantastiska små krabater! Valpen med lite mer vitt är en av tikarna. Elli heter hon.
Ta en titt på öronen. Är de inte otroliga?
Eliot ligger längst ut till höger i bilden, och växer så det knakar! Han har lång svans, till skillnad från de andra som har stubb.
Jag har inte träffat dem ännu utan tackar Jonna för bilderna.
Det ska bli så spännande att följa Högalid’s E-kull!