Majkens första spårträning
Skulle hon gilla detta?
Vi börjar som med valp, matte går iväg, laddad med korvbitar och leksak. Hon har ”drag” så länge matte syns. Sedan kollar hon runt på omgivningen, tillsynes ointresserad. När hon fick tillåtelse, dvs slack i kopplet så letade hon målmedvetet. Hon både spårade och vindade eftersom vinden snurrade lite. När hon hittade mig så fick hon bus eller godis och hon valde godis. Vi upprepade en gång och sedan var vi nöjda.
Det märktes direkt att hon var stolt att kunna hjälpe husse att hitta matte. Självförtroendet steg en kilometer!
Zlatan fick spåra en vildsvinsskånk. Olika falla ödets lott. Men han gillar det. Jag kan konstatera igen att han går två spår, viss prio på skånken men han går även efter spårläggaren.
Zlatan gillar lekbelöning! Kong i snöre.
Nyvattnad och nybelönad, nu självbelöning i mossan.
Freja spårade på rådjur. Det gjorde hon med den hedern, ivrig i starten och sedan stilrent!
Skogen får illustrera Freja idag.
Och Majken, hon gör nog gärna detta igen!
Vildsvinsspår, mattelagt.
Idag lade jag mitt egna spår. Det är ju på gott och ont, hur mycket styr man hunden om än omedvetet? Men kul att se hur han löser vissa problem och nyttigt för mig att se för att läsa honom.
Han började ”som vanligt” med ett väldigt snabbt nostryck ner i mossan och sedan iväg.
För att kolla om han spårar mig eller klöv så använde jag naturliga delare som en sten, en kulle samt ett smalt träd för kontroll. Vildsvinet gick vänster om och jag höger om. Zlatan valde vildsvinet vid stenen och trädet. Men vid kullen valde han mig, men han kollade var vildsvinsspåret gick.
Vid stället där jag lämnade spåret efter jag lagt ifrån mig klöven så valde han vildsvinet utan att tveka.
Framme vid klöven är han inte jätteintresserad, utan vill gärna jaga Kong en stund. Men han kollar till klöven, så att han vet var den är.
Freja var stenfokuserad på sitt spår. Hon lät sig inte störas av den lille kavaljeren som (avundsjukt) fick studera hennes spårstart.
Sedan lite stadgeträning:
Freja håller ett öga på Zlatan.
Foto Eva Porsgårn
Efter lite avslutande fotografering lämnade vi skogen till de vildare djuren.
Efter nästan 7 års längtan, idag var vildsvinsdoften för mig! /Zlatan
Vindstilla och 7 plus.
En frusen vildsvinsklöv. Konny lade spåret med start längre ifrån traktorsvägen än sist, samt längre sträcka. Hopp över omkullfallet träd, bäck samt vinkel ingick som svårigheter.
Liggtid en kaffepaus.
Zlatan fattade galoppen redan när jag tog ut honom ur bilen.
I sitt bekväma spår halsband klev han med bestämda steg mot spårområdet.
Inga andra signaler än att gå mot ”starten” i maklig takt. Zlatan gjorde en undersökning av platsen, fäste lite extra på en fläck innan han började gå. Långsamt. Detta är inte en hund som tänker gå in i ett skadat vildsvin av misstag. Inte slösar han på krafterna heller. Ett par lite större kontrollcirklar och sedan var han iväg. Det långsamma tempot ska inte tas för tvekan. Inget av hindren var något problem.
Framme vid klöven så står han och kontemplerar. Målet är nått och han är djupt inne i sin egna doftvärd. De här goa dofterna som finns överallt och som han bara får låta passera på prommenaderna. Idag var det hans tur att få följa den härliga doften till slut!
Freja skulle spåra efter rådjur.
Det går som smort.
Freja är van och har uthållighet i spåret.
Freja har redan börjat drömma om nästa ”jakt”.
Zlatans viltspår premiär
Zlatans intresse för personspår har varit lite lojt, så nu testade vi vilt istället!
En liten fryst rådjursskånk (skänkt av en vänlig jägare) och inget extra blod. Konny duttade med klöven i marken vid den valda starten. På slutet en 90 graders vinkel. Konny använde vinkeln som reträtt ut ur spåret, Zlatan skulle alltså vinkla vänster om han spårade klöven och höger om han tog personspåret. Klöven lämnade han i slutet och då utan pinnen, såklart. Spåret fick ligga ca en halvtimme.
Zlatan som hatar spårsele fick istället sitt gamla tjocka, för stora, spårhalsband som är vadderat och bekvämt. Sitt vanliga långkoppel. Så var han redo.
Vi gick lite sakta just vid starten. Utan kommando intresserade han sig för området och det syntes tydligt när spåret fäste i nosen, han höll kvar nosen en liten liten stund på samma fläck. Sedan började han gå. Eva och Konny var med som publik. Han serpentinade en aning över spåret. Vid ett litet krön kom vinden så att han fick vittring, då höjde han nosen tills vinkeln kom. Vid 90 gradaren tog han vänster utan kontrollåtgärder, vinden låg ju så. Att Konny gått höger där bekymrade inte alls.
Framme vid klöven så tittade han och nosade försiktigt. Han ville inte bita, gnaga eller leka. Så han fick lite godis istället.
Freja som gått viltspår mycket nu fick ett långt spår, också rådjur. Att hon gillar det är tydligt, riktigt ivrig att komma igång! Hon fixade vinklar och väkorsning galant.
Spårskogen med dagens spårpresidenter!
Det har varit som ett litet spårläger nästan, med så många tillfällen på en kort tid. Men inget gott som inte har något ont med sej. Nu dröjer det till nästa gång.
Soligt och vind. Vinden ställde till det mer än vi kunde ana. Jag lade spår för Kalle och Freja. Kalle fick Frejas förra spår och Freja Kalles men med en förbättrad ögla in på det nya området.
Information Kalles film/spår:
00:26 Spårupptag med kort analys.
02:07 Pinne 1
03:13 Pinne 2
03:46 Pinne 3
03:56 Vindar in Frejas spår alternativt Eva och Freja som går till sitt spår.
05:16 Pinne 4
06:00 Avviker från spåret, driver lite vänster.
06:16 Passerar en pinne med ca 10 m marginal
06:40-48 Kliver in i spåert igen, man kan nästan se när han väljer riktning (06:46)
07:20 Pinne 5
08:46 Här ska det ligga en pinne, vi hittar inte den.
10:17 Kalle vill inte hitta slutpinnen, går rakt över med hög näsa. Det var en nyklippt pinne, kanske godtog han inte doften, det ångar ju bort fukt från den, kanske följer det med vittring då. Eller så var han trött.
Sedan blev det köttbulle lek, då var han pigg:-)
Utlagda pinnar. De små har torkat i grovköket i flera år, slutpinnen är helt färsk.
Kalles inhämtade pinnar. Den täljda och den lille knottrige saknas.
Kalle glassar i solen efter spåret.
Zlatans spår fick vinden som en faktor på ett oväntat sätt vid hans upptag. Allt syns på filmen. Men vad ser vi? En hund som vittrar efter spårupptaget eller en hund som bakspårar och sedan får vind på slutpinnen? Eller en hund som känner vittringen från både spårläggarens start och slut samtidigt?
Jag kan konstatera att när spåret var slut, så gick han runt en hel del i det området igen, för att reda ut dofterna tror jag.
Eftersom YouTube vill ha kortare filmer än 15 min så har jag kapat mycket där han ”bara går mellan pinnarna” dvs det man vill att han ska göra, och sparat sådant som är intressant för att lära mej läsa honom.
00:13 Jag tror att Zlatan har spåret fast åt fel håll.
00:24 Zlatan vindar. Vinden driver ganska kraftigt från kullen på andra sidan bäcken.
00:32 Zlatan är inte klumpig, det är jag som har stannat.
00:33 Jag tror att han bakspårar och försöker vända honom, 2 ggr.
01:21 Jag ger mej, han är så tvärsäker. Jag tänker att han får följa spåret ut till vägen och då förstår han att det var fel. Och därefter göra nytt upptag.
02:07 Här stannar jag, för över huvudet på Zlatan hänger en orange snitsel. Vi har hela tiden gått spikrakt mot slutet i spåret. (jag har klippt bort en minut av detta, så det var ju inte något kort avstånd) Nu väljer jag mellan att avsluta spåret (tråkigt) eller att ta upp det på nytt. Eva hade nämnt en rishög så jag tyckte att den kan vi prova.
02:35 Nytt spårupptag vid känd rishög.
03:23 Går över vägen 1
04:12 Pinne 1 (från 6/4)
04:47 Pinne 2
06:05 Pinne 3
07:50 Går över vägen 2
08:44 Zlatan ändrar sej? Sätter nosen i vädret i tre väderstreck, ser utstuderat metodiskt ut.
-träsk-
12:38 Pinne 4
12:49 Pinne 5
13:17 Pinne 6
13:35 Slutpinnen funnen från rätt håll! Slutet gott, allting gott!!
Zlatans pinnar i Panflöjtsformation.
I Z-formation, allt för att förvirra ögat. Den vita pinnen kan förklaras genom att den tappade barken i själva hanteringen. Den tjocka täljda, ja det är nog pinne nr 1 och känns igen från föregående blogginlägg.
Men jag kan lämna den ifrån mej mot en köttbullebit. Min hjärna är full av olika avancerade prioriteringar.
Freja var laddad idag! Bra det, hon fick ett extra långt spår. Jag använde nästan samma som för Kalle häromdagen, men med en bättre ögla, för Kalle så skiljde det inte många meter mellan bäckövergångarna fram och tillbaks vid öglan. Men nu lyckades jag utvidga lite, så att det faktiskt blev anständigt. Freja stördes inte heller av vildsvinsböket. Och ingen fastnade i något kärr och Freja gick i spåret hela tiden.
Pinnarna:
Frejas utlagda pinnar.
Frejas infångade pinnar.
Idag var det roligare att spåra än att ta pinnar, tyckte Freja!
Vem blev spårdrottning/kung idag då? Kalle missade slutet, men det kan jag lova, på tävling så hade jag inte missat den, så det hade funkat. Zlatan hade kammat noll pga starten, men vilken uthållighet han hade. Freja genomförde spåret utan konstigheter men går vid sidan om vissa pinnar, det gör det svårt att välja. Så jag skippar det där med kung och drottning, jag är ju inte mycket för monarki ändå, och så väljer jag enhälligt alla tre till dagens spårpresidenter!
långsambloggen ringlar vidare 