Rottweiler och Västgötaspets.

Swedish Vallhund

Majkens första spårträning

Skulle hon gilla detta?

Vi börjar som med valp, matte går iväg, laddad med korvbitar och leksak. Hon har ”drag” så länge matte syns. Sedan kollar hon runt på omgivningen, tillsynes ointresserad. När hon fick tillåtelse, dvs slack i kopplet så letade hon målmedvetet. Hon både spårade och vindade eftersom vinden snurrade lite. När hon hittade mig så fick hon bus eller godis och hon valde godis. Vi upprepade en gång och sedan var vi nöjda.

Det märktes direkt att hon var stolt att kunna hjälpe husse att hitta matte. Självförtroendet steg en kilometer!

Zlatan fick spåra en vildsvinsskånk. Olika falla ödets lott. Men han gillar det. Jag kan konstatera igen att han går två spår, viss prio på skånken men han går även efter spårläggaren.

Zlatan gillar lekbelöning! Kong i snöre.

Nyvattnad och nybelönad, nu självbelöning i mossan.

Freja spårade på rådjur. Det gjorde hon med den hedern, ivrig i starten och sedan stilrent!

Skogen får illustrera Freja idag.

Och Majken, hon gör nog gärna detta igen!

Annonser

Vildsvinsspår, mattelagt.

Idag lade jag mitt egna spår. Det är ju på gott och ont, hur mycket styr man hunden om än omedvetet? Men kul att se hur han löser vissa problem och nyttigt för mig att se för att läsa honom.

Han började ”som vanligt” med ett väldigt snabbt nostryck ner i mossan och sedan iväg.

För att kolla om han spårar mig eller klöv så använde jag naturliga delare som en sten, en kulle samt ett smalt träd för kontroll. Vildsvinet gick vänster om och jag höger om. Zlatan valde vildsvinet vid stenen och trädet. Men vid kullen valde han mig, men han kollade var vildsvinsspåret gick.

Vid stället där jag lämnade spåret efter jag lagt ifrån mig klöven så valde han vildsvinet utan att tveka.

Framme vid klöven är han inte jätteintresserad, utan vill gärna jaga Kong en stund. Men han kollar till klöven, så att han vet var den är.

Freja var stenfokuserad på sitt spår. Hon lät sig inte störas av den lille kavaljeren som (avundsjukt) fick studera hennes spårstart.

Sedan lite stadgeträning:

Freja håller ett öga på Zlatan.

Efter lite avslutande fotografering lämnade vi skogen till de vildare djuren.


Efter nästan 7 års längtan, idag var vildsvinsdoften för mig! /Zlatan

Vindstilla och 7 plus.

En frusen vildsvinsklöv. Konny lade spåret med start längre ifrån traktorsvägen än sist, samt längre sträcka. Hopp över omkullfallet träd, bäck samt vinkel ingick som svårigheter.

Start.

Liggtid en kaffepaus.

Zlatan fattade galoppen redan när jag tog ut honom ur bilen.

Laddad.

I sitt bekväma spår halsband klev han med bestämda steg mot spårområdet.

Inga andra signaler än att gå mot ”starten” i maklig takt. Zlatan gjorde en undersökning av platsen, fäste lite extra på en fläck innan han började gå. Långsamt. Detta är inte en hund som tänker gå in i ett skadat vildsvin av misstag. Inte slösar han på krafterna heller. Ett par lite större kontrollcirklar och sedan var han iväg. Det långsamma tempot ska inte tas för tvekan. Inget av hindren var något problem.

Framme vid klöven så står han och kontemplerar. Målet är nått och han är djupt inne i sin egna doftvärd. De här goa dofterna som finns överallt och som han bara får låta passera på prommenaderna. Idag var det hans tur att få följa den härliga doften till slut!

Freja skulle spåra efter rådjur.

På rottisvis så brinner Freja av iver att komma i gång!

Det går som smort.

Japp. Där finns en klöv. Kras, loss.

Freja är van och har uthållighet i spåret.

Bra stämning i laget.

Freja har redan börjat drömma om nästa ”jakt”.


Zlatans viltspår premiär

Zlatans intresse för personspår har varit lite lojt, så nu testade vi vilt istället!

En liten fryst rådjursskånk (skänkt av en vänlig jägare) och inget extra blod. Konny duttade med klöven i marken vid den valda starten. På slutet en 90 graders vinkel. Konny använde vinkeln som reträtt ut ur spåret, Zlatan skulle alltså vinkla vänster om han spårade klöven och höger om han tog personspåret. Klöven lämnade han i slutet och då utan pinnen, såklart. Spåret fick ligga ca en halvtimme.

Konny vid starten på spåret. Båda ändarna blir duttade mot marken.

Zlatan som hatar spårsele fick istället sitt gamla tjocka, för stora, spårhalsband som är vadderat och bekvämt. Sitt vanliga långkoppel. Så var han redo.

Vi gick lite sakta just vid starten. Utan kommando intresserade han sig för området och det syntes tydligt när spåret fäste i nosen, han höll kvar nosen en liten liten stund på samma fläck. Sedan började han gå. Eva och Konny var med som publik. Han serpentinade en aning över spåret. Vid ett litet krön kom vinden så att han fick vittring, då höjde han nosen tills vinkeln kom. Vid 90 gradaren tog han vänster utan kontrollåtgärder, vinden låg ju så. Att Konny gått höger där bekymrade inte alls.

Framme vid klöven så tittade han och nosade försiktigt. Han ville inte bita, gnaga eller leka. Så han fick lite godis istället.

Freja som gått viltspår mycket nu fick ett långt spår, också rådjur. Att hon gillar det är tydligt, riktigt ivrig att komma igång! Hon fixade vinklar och väkorsning galant.


Bild

Frostnupet Lerkil

2015nov21_00062015nov21_0006 copy

 

 

2015nov21_00152015nov21_0015 copy

 

 

2015nov21_00162015nov21_0016 copy

 

 

2015nov21_00202015nov21_0020 copy

 

 

2015nov21_00292015nov21_0029 copy

 

 

2015nov21_00422015nov21_0042 copy

 

 

2015nov21_00522015nov21_0052 copy

 

 

2015nov21_00542015nov21_0054 copy

 

 

2015nov21_00602015nov21_0060 copy

 

 

2015nov21_00632015nov21_0063 copy

 

 

2015nov21_00692015nov21_0069 copy

 

 

2015nov21_00712015nov21_0071 copy

 

 

2015nov21_00812015nov21_0081 copy