Personspår i vildsvinsskog

Vädret var ganska kallt, bara några plus, men vinden var svag och det var lite sol emellanåt. Svårighetsgrad för hundarna? Tja, hyfsat ok trodde vi.

Kalle fick ett husselagt spår. 4:e apporten gick han förbi men verkade leta efter den senare i spåret. Lite slarv i upptag, förövrigt fokuserad.

Efter 8 år som spårhund är Kalle rutinerad. Han vet att förbereda sej!

Japp. Rätt in i snåret.

Freja tog full pott! Hon var ivrig i början, som vanligt, med skärper till sej när det är dags. Hon hade en störning i spåret som jag lovar att det inte var jag som lade ut. Men hon återgick till spåret när hon var klar (lite mindre kysstäck än förut).

Två nöjda tjejer efter slutfört spår!

Zlatans spår hamnade i ett vildsvinsområde. Vi har inte använt den delen av skogen på ett tag, så vi vet inte riktigt hur färskt det var. Men ändå intressant att se hur han skulle ta det. Han har ju varit väldigt störd av vilt förut. Han märkte av det, för han vädrade lite extra men han tappade inte spåret och han missade inte pinnar där. Han missade en pinne och det var  i första halvan av spåret.

Det blev en film som bevisar alltihop!

Ni som brukar spåra eller för er som aldrig spårat, det vanliga är att man använder sele på hunden och en lång lina, längre än 10 meter, gärna 15 meter. Men Zlatan hatar sele och ogillar krångel. Så halsband och långt koppel utan att ändra på något passar honom bäst. Kommandoorden ”Leta spår” och ”spår” räcker för honom som signal.