Platsliggning…
Träna platsliggning med Zlatan…är inte som med rottisarna. Ok, han fattar att han får ”belöning” om han ligger kvar. Även om jag inte syns. Men, man ska inte underskatta kontrollfreaket i honom när den sidan tar över. Det är helt enkelt inte värt att vänta på godis om matte eventuellt närmar sej ytterdörren. Så efter jag tränade hundarna på att jag knackade på ytterdörren så ligger han sämre än någonsin. Nu får jag börja om från början. (Det fick jag med Disa också, men av helt annan orsak.)
Zlatan vill inte lägga sej. Kalle ser besvärad ut, men har blicken mot godisburken.
Om jag lägger mej så går du kanske iväg och så knackar det på dörren och då måste jag vara först framme och kontrollera hela situationen annars kan det bli katastrooofffff!!!!!
Men jag ger mej inte. Det gör däremot Kalle, han lägger huvudet i golvet. Det här kan ta tid tycks han tänka.
Slipper tydligen inte undan.
Fäll ihop de där små korta benen, inte så stor skillnad mot ”stå” men för sakens skull ska de vara vikta vid lederna och bröstkorgen i golvet. Tack.
Javisst kan jag lägga mej, om det ska vara så noga, men jag tänker vara först till dörren och då är det en bra strategi att ha kontroll på Kalle.
Hyggligt Zlatan.
Jag står blickstill, belönar snabbt. Börja om från början…
Zlatan är utställd igen
My Dog är ju en prövning för en lantis hund. Jag glömmer aldrig när vi ställde ut Bella 6 mån och 33 egensinniga kilo. Hur tänkte vi då? Hon slirade på golvet (vad visste vi om coca cola och apelsinsaft på tassarna…och det är ju förresten fusk) flåsade och ögonen blev utstående och rödsprängda. Torkat slem runt hela munnen. Husse och matte blev fullständigt utmattade. Fashinerat tittade vi på ena hundekipaget efter det andra, mest imponerande var väl den lilla tanten med de fyra enorma irländska varghundarna som verkade sväva förbi angjorda i ett koppel tjockt som en sytråd. Och när domaren stapplade fram mot henne på sin käpp, då fick jag kalla kårar längs min svettiga rygg…men hon skötte sej fint, just då.
Bella, med intresset riktat på vovven bakom. Jag med en stans för att stå stadigt. Och så domaren, som sitter på en stol brevid bordet. Det fattas ett par fingrar på hans hand, man fick själv öppna munnen på hunden:-)
Så med detta i minne (14 år sedan) så är det i min värld prövningarnas prövning map hundmiljöträning. Zlatan hade fått lite bättre förutsättningar, han har ju varit på utställning förut samt lyckats bli ganska hundvan… Och det gick riktigt fint, vi kunde spankulera runt obesvärat. Såklart ville han hälsa på varje hund, men om man bara passerade så var det ingen big deal. Han var dessutom hyfsat tyst. Vid väntan i ringen så kunde han till och med lägga sej och relaxa en liten stund.
När vi var inne i ringen så kände han av att stå i centrum, eller om det var de föregående hundarnas stress hormon som doftade på mattan? Han blev ”laddad” och smått okontaktbar. Det är ju inte ett optimalt läge för att visa upp hur han ser ut. Men domarna har sett hundar förr, och vissa kommentarer är genomgående från förra utställningen. Själv klassar jag en exteriörbeskrivning högre för den är mer noggrann. Men hur som helst så är han Very Good, idag också. Han blev placerad som nr 3 av 3. Men vad spelar det för roll när det var kullbröderna som var före? Det är ju samma avel. Och det är ju främst det som är poängen.
Omdöme MyDog Zlatan
Förresten vägdes Zlatan idag, på personvågen. 15 kg. Jag fick göra om det två gånger. Det stämde. Aptiten har ju ökat, det har den. Inget konstrande alls de sista veckorna. Och så har vi ju sprungit vår lilla runda varannan dag, oavsett väder. Så det är väl muskler alltihop:-)
Kallt är en sak, ner till -17 så är det OK. Men slasket är lite farligt, för broddarna halkar av, och det får ju egentligen inte hända.
Road trip i Europa (eller vilken tur att detta är en långsamblogg!)
Eftersom jag uppdaterar så långsamt. Det ska ju handla om hundar och/eller träning, men nu är det mest jag som tränar. Egentligen borde coachen Zlatan skriva om hur han tränar mej. Men han har rullat ihop sej i en fåtölj, och då stör man inte honom med oväsentligheter.
Rondellhundar finns i Frankrike också:
Rondelldalmatinrar
I morgontimman simmade den här krabaten i Ardèche:
Hamsterlik gnagare, vi tror att det är en Bisam.
Sedan fick den här lille gynnaren posera. Detta är bilden där han ser gladast ut.
Västgötaspets övergiven på stubbe vid Ardèche.
Okej, närbild också:
Lilleman på stubbe.
Roadtripen fortsätter, är inte denna vyn bekant?
Pont d’Arc
Redan för 35000 år sedan fanns det människor här, och de gjorde väggmålningar. När en väggmålning blivit 35000 år gammal så kallas den inte för klotter.
Ardèche (river)
Kalle spejar, finns det några grottmänniskor kvar?
Kalle hade munkorg (med sej).
Har inte sett så mycket skyltar någonstans om att hundar ska ha koppel. Har inte heller sett så mycket lösa hundar. Tex kom två lösa schäfrar galopperande mot Kalle. Men de kom på att de nog hade annat att göra…tack och lov. De lär ha blivit övertalade till detta av Kalleponken…
Vad är vackrast? Plågad fotomodell eller utsikten?
Zlatan har tränat sin franska…eller snarare tränat att kunna vara tyst, även på franska. Det låter så fint!
långsambloggen ringlar vidare 