Rottweiler och Västgötaspets.

Arkiv för juli, 2012

Långkalsongernas återkomst.

Långt in i garderoben låg de, tvättade och förvarade för att inte plockas fram innan höstkylan slog till.

Men när termometern visade 11 och regnet piskade mot rutorna när det var spårdags, ja då fick de väckas upp ur sin sommardvala.

När vi kom till skogen var den helt nytvättad och solen sken.

Zlatan fick gå först, han var sugen, drog på fint i sitt nya spårhalsband, han verkar gilla det. Han väjer lite vid bäckarna men plumsar över fint. Efter ”den stora stenen med kontrollen” så kom han av sej. När han stack upp för en brant där jag fick släppa honom och använda både händer och fötter för att komma upp så förstod jag att han var lite off. Men där uppe hängde det en snitsel i en pytteliten gran. Hm. Kan det vara den gäckande baj-snitseln som vi inte hittat? En varningssnitsel som Konny hängde upp när Kalle pluppade i Bruno’s spår. Jo, det var det, Zlatan fattade galoppen och bajade brevid. Sedan tillbaks igen och på spåret var vi!

Han har blivit lite bättre på att engagera sej i apporterna. Den sista av de små tog han till och med och höll i munnen med seger vinkel på nacken. Man kan undra vad han och Bruno suttit och småpratat om när vi lade spåren…Men att nämna ordet godis räckte för ett villigt överlämnande.

Spårdragning i blått.

Sedan Bruno. Han fick ett långt spår med många apporter. Den enda svårigheten som jag planerat var att lägga apporten exakt när jag råkade stå när jag kom till rätt antal vänsterben. Så det var riktigt bra gjort att bara tappa bort en. Han var glad Bruno, han behövde det efter gårdagens åska. (Bruno är i grunden skottfast, men ett fyrverkeri som fyrades av lagligt(!?) helt utan förvarning ändrade på det. Lång väg tillbaks efter en sådan händelse. Så när det åskar riktigt häftigt, som det gjorde igår, då blir Bruno en liten rädd hund.) Så han fick jobba av sej och det gjorde han snyggt.

Kalle har jag inte spårat med på ett tag. Han kunde vara lite halvslapp på att ta apporter. Men nu när jag skulle ta emot så höll jag på att sätta mej, han är ju 10 meter före mej, men det ser faktiskt ut som om han kommer tillbaks i ett enda skutt! Jag var glad att jag inte blev skallad! Otroligt, husse har jobbat med detta, det märks. Skickligt att träna in ett hopp också:-). Kalle har sånt kroppsspråk, hela han ser ut som en stor nos när han spårar. Och han har att göra. Han ska nämligen passa på att spåra vilt samtidigt som han personspårar. Det är jobbigt till och med för Kalles grandiosa kran. Vilt dofterna tränger djupt ner i hjätrnbarken, godisätar reflexen finns kvar men kampa med snör kong är undanträngd. Lite disträ…

Bruno fastnade inte på bild idag, men det gjorde Zlatan och Kalle. De har författat bildtexterna själva:

Jag kan titta åt alla håll utom mot den där lilla svarta saken som matte håller i. Den får jag ändå aldrig leka med.

Gräs är gott…när man inte får något annat. Det är nog bra kras i den där lille svarte, om matte någon gång råkar lägga den på bordet eller någon annat ställe som också räknas som golv….Då ska jag kras-springa med den…

Har det varit en älg på kullen?

Vem är det som traskat i träsket?

Annonser

Det var Bruno, Kalle och Zlatan.

Som spårade i söndags. Eftersom sports-tracker har brakat ihop så blir det ingen spårkarta, ännu.

Bruno fick östligaste området. Jag placerade 10 apporter i spåret och sade till Eva att det är duktigt om han kommer tillbaks med 7. Man vill ju inte att de ska bli slappa…Han hade plockat 6 st, det var bra gjort med tanke på placeringarna. 2 m eftrer apport 8 korsade ett rådjur spåret när jag lade ut det. Så nu kunde Eva studera Brunos taktik. Han kontrollerade 1/2 m åt vänster (där den kom ifrån) och 1/2 m åt höger. Sedan vanliga spåret igen. Gullegris!

Zlatan fick spåra i Hurtta neopren neonfärgat för stort men behagligt mjukt och brett halsband. Efter gick jag med långt koppel. Det är han van vid gillade han menar jag. Han hittade alla sina apporter. Han nyper snabbt i dem, jag berömmer och belönar men han bryr sej knappt om det och godiset (köttbulle korv, han äter men är inte helhjärtad). Liggtiden var kort, ca 30 min. Han gjorde en ”tapp” ögla i slutet när spåret vek åt vänster så ringade han åt höger, i vindriktning, mot träsket.

Kalle hade husselagt spår. Han genade i spåret när han fick vittring, vinden var hård så han fick vittring på färskare spår. När han förstod att han genat så ville han bakspåra för att ta en apport (här har vi en med helhjärtat godis sug…) men det fick han inte. Riktningen ska vara framåt i spåret.

Dagens outfit, klöverblommor och blader.

Till något helt annat. Är man egenkär om man har druckit i ett bra vattendrag, markerar vattendraget med en elegant drill och vid nästa besök (efter ytterligare ett varv på joggingslingan) börjar med att njutningsfullt inhalera sin egna lämnade arom från 18 minuter tidigare istället för att dricka?

Mot älg är han inte så bra som jag trott. Hyfsat passiv i dagens möte med en ko och 2 kalvar, jo han ville ju till älgarna men inte ville han mota bort dem. Snarare valla in dem, de är ju på rymmen…Att kon kom emot honom efter att han bjäffat (obs, en gång. För er som träffat Zlatan så förstår ni att man kan förvänta sej mycket mer…) var han bara nöjd med, det var ju typ rätt håll…kanske var bjäffet ett lockrop? Kom kossera kom…tack och lov kom mamma älg på andra tankar ca 8 meter från oss och girade ut i skogen. Pust.

Hur som helst är det en härlig skogsslinga, får väl ta med en gastuta nästa gång och skrämma bort dem!


Chablis har gjort BPH

Tasstrampets Fido Filur gjorde BPH.

BPH är den ”nya” personlighets beskrivningen av hund. Många moment har samma retning som MH men man retar mindre…dumpen flyger upp på 4 meter istället för 3 och den är bara en halvfigur. Så det blir utslag om egenskapen finns och tröskelvärdet ”överskrids”. Detta gör att man kan ha en till ytan ganska liten testbana, i detta fall inhängnad, vilket borde få även osäkra hundägare att delta. För det är ingen hund som kan dra iväg på drev eller tik jakt…Dessutom klämmer man in ganska många moment på samma tid som ett MH. Tre funktionärer skötte detta, för MH behövs 4-5 st.

Rondellhund

Mycket är likt, publiken ska stå i klunga och hunden ska få chansen att kolla in dem vid starten. Det är standardiserat med tider för bedömning, men här är det mycket ”tajtare”. Annan nomenklatur, här säger testledaren ”kontakt” när hunden nosat, i MH får man höra ”Bra, beröm”. Allt verkar mer styrt i BPH, vilket antagligen gynnar standardiseringen. Men upplevs lite stelare. Utvecklingen ska gå framåt, det som alltid är viktigt är en hundkunnig och erfaren beskrivare som berättar om hunden och vad som är hundens personlighet.

Man provar även lek intresse och godisintresse.

Egen favorit leksak skulle tas med. Det var helt OK om de var mindre än hunden…
Jag gillar min leksak.

Nu trodde de att jag tänkte lämna den frivilligt…tji fick de!!

Tar ett varv till. Hoppas Chiraq ser, haha.

Snäll som jag är så lät jag dem byta ut min leksak. Men är ju lite nyfiken ändå och det vrakar hända kul saker här. Och mycket riktigt, vips kom det fram en annan leksakstingest!

En annan konsistens, lossnar lättare ur munnen…

Sedan var det godis testet. Hur lätt ska det vara? Godis hittar jag, och äter, utan problem:-)

Burk nr 2 fick man flytta på.

Den här burken var fastskruvad, jag går och kollar om gräset är grönare på andra sidan.

Oops, här kommer något farande emot mej! Bäst att vara beredd!

Voine voine, det har flugit upp en halvfigur ur gräsmattan!

Matte, gå inte fram till den!

Jag får säga till på skarpen, men jag gör det från ett säkert avsånd, man vill ju inte riskera livet…

Matte har ju överlevt i flera sekunder nu, och verkar inte ett dugg orolig, jag får väl kolla in figuren.

Hejdu, står du still nu, din knäppgök!!

Jaha, ett skrammel rätt i nosen!

Hm, här lät det förut, men nu är det tyst. Det hjälpte att säga till.

I korta drag sammanfattade beskrivaren att:

Chablis visade att han är en trygg hund, som gillar att leka och gillar godis. Dvs inget hindrar honom i träningsbarhet och samarbete.

Han accepterar att en okänd person känner och klämmer på honom.

När han hamnade i  knepiga situationer så löste han dem inte genom att agera mot ”knepigheten” utan på lite andra sätt. Och de fungerade också för han avreagerade fort. (det sista var mitt ordval, bph ordvalet var nog att det ”fungerade att söka andra vägar”.)

Underlag inga problem även om han inte direkt njöt av den hala korrugerade plasten.

Dvs det är en kanon vovve. Och det visste vi ju:-)