Rottweiler och Västgötaspets.

Välkommen tillbaks, Disa

Tycker inte att hon varit sej själv sedan sjukdomarna började hopa sej. Lite sur och seg. Men idag verkar hon ”lättare” på något sätt, som den gamla vanliga spjuvern, som tar minibollen från valpen och rullar iväg den igen, hoppar och studsar för att leka med honom. Då förstod jag hur mycket jag saknat henne…

Borrelian är färdigbehandlad och Cushingsmedicineringen ska mätas på fredag. Har nog svängt in sej bra skulle jag tro, för hon har inte visat tecken på biverkningar.

Jag blev så uppmuntrad av hennes sprallighet att jag gjorde en liten film:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s